I morgon börjar jag jobba ungefär när C vaknar från sin nap vilket vanligtvis brukar vara kring tre-fyra. Najs! Det här innebär alltså inget alarm på för min skull, älskar det! I morses började jag 11 men ändå superdöd såhär 13 timmar senare. 

 

Bästa idag var när jag ställde undan disken så hundarna inte skulle ta den. Charlotte sprang uppför trappan själv (vilket hon börjat göra även fast hon inte får) såfort jag fått undan disken springer jag efter henne. När jag kommer uppför trappan går jag ner till hennes ögonnivå och säger allvarligt "We do not go up the stairs alone" Charlotte bara kollar på mig en stund, ger mig en puss, vänder sig om med händerna upp i luften och skrattandes springer därifrån. Jag brister ut i gapskratt, hon vet hur man ska komma ut ur trubbel den där lilla tjejen!